Du som är ny i Lund märker advent först i fönstren. Det blir mörkt tidigt, levande ljus och elektriska ljus tänds i trappuppgångar och korridorer, och nedräkningen till jul pågår på flera sätt samtidigt. Den här guiden samlar datumlogik och traditioner för adventstiden så att du kan följa den vecka för vecka, från första ljuset till julafton, och förstå varför den ser ut som den gör.
När börjar advent och hur länge varar den?
Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna kallas i vardagligt tal första, andra, tredje och fjärde advent, mer korrekt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. Du räknar alltså baklänges från juldagen. När juldagen infaller på en söndag blir adventstiden som längst, medan den blir som kortast de år juldagen infaller på en måndag. Tiden fram till jul räknas ned på olika sätt beroende på tradition, antingen från första advent eller från 1 december. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många tänder levande ljus och elektriska ljus. I norra Europa är det vanligt med adventsljusstake och adventsstjärna, traditioner som har spridits från Tyskland. Den elektriska adventsljusstaken som ofta har sju ljus härstammar däremot från Sverige och kallades ursprungligen julottestake.
Varför heter det advent och varför är färgen violett?
Ordet advent kommer från latinets adventus Domini, som betyder Herrens ankomst. Advent är den inledande perioden i det kristna kyrkoåret och adventstiden är en förberedelseperiod inför julen. Den räknas som fastetid, och därför är adventstidens liturgiska färg violett eller blå. Andra namn som möter dig är Herrens ankomst, medan ett tidigare namn är julfastan. När du ser violett i kyrkorummet under december berättar färgen om väntan och förberedelse inför firandet av Jesu födelse vid jul. Traditioner som hör till perioden är ljus och julsånger, och nära besläktade högtider är Lucia och jul. För dig som vill höra hur väntan låter i ett stort kyrkorum kan julkonserter under advent ge en lugn ingång till säsongen.
Hur blev 40 dagars fasta fyra veckor?
Adventsfirandet har sina historiska rötter i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Speglingen lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl första söndagen i advent som på palmsöndagen. Sedan slutet av 400-talet är advent en förberedelse för jul. Traditionellt i den lutherska och romersk-katolska kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen advent och tiden sattes till fyra veckor. Det är inte känt exakt när förberedelseperioden började, den fanns förvisso från omkring 480, och konsiliet i Tours 567 införde att munkarna skulle fasta varje dag i december fram till jul. Om du vill läsa hela bakgrunden i ett sammanhang ger adventstidens historia och symboler en samlad genomgång från julfasta till dagens fyra söndagar.
Vilka spår lämnade Martin, Andreas och Rom?
Enligt Gregorius av Tours började firandet av advent på 400-talet när biskopen Perpetuus bestämde att man från och med Sankt Martins dag den 11 november fram till jul fastar tre gånger i veckan. Därför kallades advent ibland också Mårtensafton. Denna praxis förblev begränsad till Tours stift fram till 500-talet. Rådet i Mâcon, som hölls 581, antog praxis i Tours och snart iakttog hela Frankrike tre dagars fasta i veckan från Mårtensafton fram till jul. De mest hängivna tillbedjarna i vissa länder gick längre än rådets krav och fastade varje dag i advent. Gregorius den stores predikningar i slutet av 500-talet hölls fyra veckor fram till den liturgiska adventstiden, men utan iakttagande av en fasta. Under Karl den store på 800-talet hävdar skrifter att fastan fortfarande allmänt iakttogs. På 1200-talet var adventsfastan inte vanligt förekommande, även om fasta enligt Durand av Mende fortfarande allmänt iakttogs. Som exempel på äldre iver nämns att Sankt Louis iakttog fastan med en iver som då inte längre var allmän sed. Perioden begränsades då till tiden från Sankt Andreas fest till juldagen, eftersom denna apostels högtid var mer universell än Sankt Martins. När påve Urban V besteg påvestolen 1362 tvingade han människorna i sitt hov till avhållsamhet, men det var inte fråga om fasta. Då var det brukligt i Rom att hålla fem adventsveckor före jul. Bland grekerna var advent en valfri fasta som vissa började den 15 november, medan andra började den 6 december eller bara några dagar före jul. Adventsliturgin förblev oförändrad tills Andra Vatikankonciliet införde mindre förändringar, som skiljer fastans anda från adventsandan och betonar advent som en tid av hopp om Kristi ankomst som ett löfte om hans andra ankomst.
Vad gällde i Sverige när fastan försvann?
När Sverige på 1500-talet hade blivit protestantiskt försvann fastan. Ett minne från julfastan är lutfisk. Av tradition påbörjades lutningen på Annadagen den 9 december för att fisken skulle hinna bli klar till jul. Under advent skulle man förr vara lugn och stilla. Bullriga arbeten skulle undvikas. Bröllop, som kunde vara livliga tillställningar, var förbjudna. Du kan fortfarande använda den tanken praktiskt i ett delat boende. Lägg bullriga sysslor på dagtid, håll kvällarna lugna och låt första advent bli startpunkten för julförberedelser i stället för en stressig slutspurt. Wikipediasidan om advent publicerar inga datum för nyårsfirande i Lund.
Hur räknar du dagarna till jul?
En adventskalender, även kallad julkalender, är en särskilt utformad kalender som räknar dagarna till jul, antingen från första advent eller 1 december. Julkalenderns historia började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul. Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kakkalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta julkalendern. I Sverige började adventskalendrar ges ut 1934. De illustrerades av Aina Stenberg MasOlle, en känd sagoboksillustratör. Hon fortsatte att illustrera adventskalendrar ända till 1964. I Finland började adventskalendrar säljas på 1930-talet efter att de importerats från Tyskland. Den första inhemska julkalendern, Lasten adventtikalenteri och Barnens adventskalender, gavs ut 1947 på initiativ av Tessi Fazer, ordförande för Finlands Svenska Flickscoutförbund. Den första julkalendern i svenska massmedia sändes 1956 av Sveriges Radio och hade i tablån namnet Adventskalendern. Programmet handlade om barn som sjöng julvisor och pratade om julförberedelser. Barnen öppnade en lucka i en adventskalender. Snart gavs en särskild kalender ut som kopplades till radions kalender. År 1960 sände SVT Titteliture. Han öppnade luckorna i svartvit sändning. Året därpå sändes adventskalendern Julbåten Juliana som också hade en tillhörande papperskalender. År 1969 sändes en julkalender i färg och 1971 fick den namnet Julkalendern. Den populäraste adventskalendern i TV är Teskedsgumman, som sändes 1967 och som hade som två miljoner vuxna och en halv miljon barn som tittare. Sedan starten har TV-kalendern dagligen haft åtminstone en miljon tittare. Du som delar lägenhet kan välja en papperskalender med en lucka om dagen eller följa en sänd kalender och öppna samma lucka varje morgon.
Var kommer stjärnan i fönstret ifrån?
Adventsstjärnor lyser ofta i fönster under adventsperioden i december. Någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i Tyskland. Det tog cirka 50 år för traditionen att nå Sverige. Adventsstjärnor finns i olika modeller och de flesta är elektriskt upplysta. De första moraviska, eller herrnhutiska stjärnorna, var klotformiga med taggar åt alla håll. Den moraviska stjärnan är mer känd som Herrnhutstjärna i Sverige. Julia Aurelius var den som tog Herrnhutstjärnan till Sverige. Hon hade rötterna i Herrnhut och efter sitt bröllop 1912 bosatte sig Julia och Sven Erik Aurelius i Lund och en herrnhutisk stjärna hängdes upp i hemmet och fler familjer började hänga upp denna typ av stjärnor. Ordet adventsstjärna användes första gången i Sverige 1923 och några år senare kom försäljningen igång. Stjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan, den stjärna som visade vägen för de österländska stjärntydarna, de tre vise männen, till det nyfödda barnet Jesus i ett stalls krubba. I dag används stjärnorna för att sprida julstämning och längtan till julen. I ett studentrum räcker en stjärna i fönstret för att hela rummet ska kännas lugnare under decembermörkret, och du kan se samma form återkomma i trapphus och butiksfönster runt staden. När Lucia närmar sig kan Luciatåg och konserter runt staden hjälpa dig att hitta en tid som passar mellan plugg och adventsljus.
Vad gör kransen till en kalender av ljus?
En adventskrans är en granriskrans med fyra eller ibland fem färgade ljus i som förekommer i bland annat hem och kyrkor kring adventsveckorna. Den fungerar i grunden som en adventsljusstake där ett ljus tänds varje söndag i advent fram till jul. En adventskrans kan ställas på ett bord eller hängas upp i taket. Det är en luthersk sedvänja som har fått spridning via kristna samfund. Ibland sjunger man en psalm eller högtidssång i samband med att ett adventsljus tänds. Föregångaren till adventskransen var ett gammalt vagnshjul med fyra ljus som hissades upp i taket under 1500-talet. Ursprunget till den moderna adventskransen med sina ljus kom från ett initiativ år 1839 av Johann Hinrich Wichern, en protestantisk präst i Tyskland och en pionjär inom stadsmissionsarbete bland de fattiga. Med tanke på otåligheten hos barnen som han undervisade när de väntade på jul gjorde han en ring av trä med små röda ljus och fyra stora vita ljus. Varje morgon från första söndagen i advent till julafton tändes ett litet ljus och varje söndag ett stort ljus. Antalet röda ljus kunde därför variera beroende på vilken veckodag julafton inföll. Traditionen har behållit endast de stora ljusen. Från år 1860 är kranskronan gjord av grangrenar knutna med ett rött band och dekorerad med kottar, järnek, lager och ibland mistel. Formen och materialen bär flera betydelser. Kronan symboliserar seger, förutom att dess runda form gör att solen återvänder varje år. Siffran fyra representerar de fyra söndagarna i advent, och de gröna kvistarna är ett tecken på liv och hopp. Granen är en symbol för styrka och lager en symbol för seger över synd och lidande. De två sistnämnda, med järnek, förlorar inte sina löv och representerar därmed Guds evighet. Lågorna av ljus är representationen av julljuset som närmar sig och ger hopp och frid, samt symbolen för kampen mot mörkret. För kristna är denna krona också symbolen för Kristus Konungen, järneken som påminner om törnekronan som vilar på Kristi huvud. De vita ljusen skulle symbolisera oskuld och de röda skulle symbolisera kärlek. Det orsakade dock konflikter inom vissa kyrkliga kretsar eftersom violett ansågs vara den liturgiska färgen. Den moderna adventskransen har vanligtvis tre violetta eller lila och ett rosa ljus. Det rosa ljuset tänds den tredje söndagen i advent, kallad Gaudetesöndag efter inledningsordet Gaudete, som betyder Gläd dig, av ingångsantifonen vid mässan. Vissa lägger till ett femte ljus, vitt, känt som Kristusljuset, i mitten av kransen, för att tändas på julafton eller juldagen. Den första adventskransen i Danmark kom till Sönderjylland vid första världskriget under 1910-talet, en tid då Sönderjylland var tyskt. De som kände sig danska valde då att klä adventskransen med röda och vita band, danska flaggans färger, för att påvisa sin anknytning till Danmark. När området blev danskt övertogs traditionen i Danmark, men det var först vid andra världskriget som den blev vanlig i landet. I Danmark var ljusen vita och ljuständningen en symbol för frihet och hopp. På senare år är det mer fråga om personligt tycke och formgivning än politiska budskap, och därför kan adventskransens utseende variera. I Sverige är det sedan andra världskrigets slut vanligt att en snarlik krans utan ljus hängs på ytterdörren som advents och juldekoration. Den dekoreras ofta med utgång från den svenska naturen med exempelvis granris, kottar, lingonris och röda bär. Enligt en äldre sed skulle kransarna vara så stickiga som möjligt för att skrämma bort onda andar och andra ovälkomna gäster. I svenskan kan adventskrans även syfta på saffranskrans, en vetekrans med saffran som förekommer i adventstider. Tänd ett ljus i taget på rätt söndag, sjung en vers om du vill, och låt dörkransen sitta kvar som en stillsam markör fram till jul.
Advent på Wikipedia: Sidan beskriver advent som kyrkoårets inledande period och förberedelse inför jul, med historik från julfasta till fyra veckor. Där finns avsnitt om adventstiden och nedräkning, adventskalender, adventsstjärnor och adventskrans. Du hittar också namnformer, liturgisk färg, traditioner och släktskap med Lucia och jul.