Du som är ny student i Lund möter julen som en lång period från advent till mitten av januari med julafton den 24 december som höjdpunkt. Här får du en översikt över datum, seder, mat och program så att du förstår vad som händer i staden och hemma hos kursare.
Vad firar du egentligen i december?
Julen i Sverige beskrivs som en ursprungligen hednisk tradition som kristendomen tog över för att fira minnet av Jesu födelse i Betlehem. Före kristnandet firade man julblot i mitten av januari, och i takt med att Sverige kristnades kring mitten av 1100-talet blandades kristna budskap med äldre seder. En del av de hedniska inslagen lever kvar, samtidigt som de flesta nutida traditionerna hämtas från 1700-talet, 1800-talet och 1900-talet. För många svenskar är julen i dag snarare en kulturell tradition än en religiös högtid. Wikipedia-sidan om jul i Sverige publicerar inte tider eller adresser för arrangemang i Lund. När du flyttar hit som student möter du därför samma nationella ram som alla andra i staden, med advent som upptakt, julafton som centrum och Knut som avslutning.
Hur hänger advent, Lucia och vintersolståndet ihop?
Tiden från och med fjärde söndagen före jul till och med julafton ingår i advent, där söndagarna räknas som första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. Hela adventstiden präglas av förberedelser, och i det sekulära svenska samhället pågår firandet under hela perioden. Den 13 december infaller Lucia, den 21 december infaller vintersolståndet och den 23 december nämns ibland som dan före dopparedagen eller lilla julafton, lokala företeelser utan officiell status. Som nyinflyttad kan du se hur luciatåg och konserter i december fyller körer, skolor och kyrkorum, medan adventsljusstakar med fyra ljus står i fönster i studentkorridorer och trapphus. Formen kommer från 1920-talet och 1930-talet, då en äldre adventsgran med sju ljus byttes mot den ljusstake du ser i dag.
Var ser du ljus, gran och julpost i vardagen?
I Sverige är julen förknippad med att städa, stöpa ljus, stoppa korv, koka knäck och annat julgodis, ta fram julprydnader och klä en gran. Seden att skära dekorerade julstänger och hänga upp utanför gården fanns tidigt och kan förklara varför inomhusgranen snabbt blev populär. Kring mitten av 1700-talet dök de första klädda granarna upp, under 1800-talet blev granen vanlig i borgerliga hem och tyska julgransprydnader började importeras. Granen kläs oftast dagarna före julafton. År 2010 uppskattades att var femte julgran i Sverige var stulen. Du märker också att en äldre vana lever vidare, eftersom det är vanligt att skicka julpost. Kring slutet av 1800-talet började Jenny Nyström ge ut kort med en ny typ av tomtar, kring mitten av 1900-talet började särskilda julfrimärken ges ut och kring jul sätter PostNord tillfälligt upp röda brevlådor avsedda för julpost.
Varför samlas allt kring julafton och dopparedagen?
Det allmänna julfirandet kulminerar i Sverige på julafton den 24 december, vilket skiljer sig från exempelvis USA och Spanien där juldagen den 25 december är den stora dagen. På julaftonskvällen går många på midnattsmässa eller julotta på juldagsmorgonen, och gudstjänster räknas till de utbredda traditionerna vid sidan av tomten eller bocken, klappar, mat, godis, sånger, lekar och ljus. Julafton kallas ibland dopparedagen, alltså den dag då man doppar i grytan, och det är en uteslutande svensk benämning. Seden att samlas kring spadet från skinkkoket, eller kring varm buljong och köttsoppa där du doppar bröd, förklaras både som en möjlig kvarleva från äldre offermåltider och som en praktisk lösning när tiden inte räckte till vardagsmat. Brödet mitt på dagen var ofta torrt och hårt, och genom att mjuka upp det i spadet gick inget till spillo, samtidigt som den medeltida julfastan förbjöd kött men tillät lite köttsmak på detta sätt. Om du vill förstå bakgrunden kan du läsa om julens datum och traditioner och sedan jämföra med hur kursare i Lund berättar om sin egen julafton.
Vad äter du på julbordet och till gröten?
I särklass bland julmaten står julaftonens julbord, som dessutom serveras lång tid före julen på restauranger. Bordet består av många olika rätter där rätter av griskött dominerar, som julskinka, julkorv ibland i form av grynkorv, sylta, köttbullar, stekt prinskorv och dopp i grytan. Därtill är fiskrätter vanliga, inte minst inlagd sill men också lax och lutfisk, som inte sällan serveras med vit sås. Olika former av kål förekommer också, främst grönkål som också kallas långkål, rödkål och brunkål. Bordet kan inledas med snaps och med mumma eller julmust som måltidsdryck. I juletid äts också risgrynsgröt på rundkornigt ris som kokas långsamt i helmjölk under många timmar, och mjölken kan delvis ersättas med grädde. I gröten läggs traditionellt en skållad sötmandel, och den som får mandeln spås bli gift under det kommande året. I slutet av 1800-talet rörde man ibland ned en bittermandel, som gav motsatt besked, och seden berörde främst ogifta flickor. Av överbliven gröt kan man göra Ris à la Malta eller risgrynspudding. Under 1800-talet blev också pepparkakor och glögg en del av traditionen, och den röda färgen blev viktig. Under slutet av 1900-talet och 2000-talet har en del rätter ersatts av vegetariska eller veganska alternativ.
Hur blev rim, bock och tomte en del av julen?
Julklappar började delas ut under 1600-talet. Givaren smög fram till mottagarens dörr, klappade ljudligt på den, slängde in gåvan, ofta med ett skämtsamt eller elakt rim, och sprang därifrån, vilket är ursprunget till ordet julklapp. Under 1700-talet började man skriva vänliga rim till paketen, en tradition hämtad från antikens Rom. Ofta delade man ut nyårsgåvor i stället för julgåvor, medan man till jul var extra givmild mot dem som hade det sämre, som drängar och pigor, fattiga och djur. Nyårsgåvan och den lite elakare julgåvan slogs sedan samman till julklappar. Under 1700-talet spreds tanken att julbocken delade ut klapparna. Julbocken var helgonet Sankt Nikolaus följeslagare, och även om firandet av Sankt Nikolaus försvann i samband med reformationen levde bocken vidare som julsymbol. I slutet av 1800-talet blandades Sankt Nikolaus, amerikanska Santa Claus, julbocken och den svenska gårdstomten till jultomten, som tog över utdelningen. Som student ser du spåren i julskyltning som börjar redan i november, i julmusik, julmarknader, julpyssel och försäljning av jultidningar.
Vad händer under mellandagarna och fram till februari?
Efter julafton följer juldagen den 25 december och annandag jul den 26 december, som båda är helgdagar. Under annandag jul brukar svenska bandyserier spela en full omgång, och flera andra serier har tagit efter. Mellan annandag jul och nyårsafton infaller de så kallade mellandagarna. Därefter kommer trettondedag jul den 6 januari, också kallad epifania, till minne av de tre vise männens besök hos Jesusbarnet och inom ortodoxa kyrkan också Jesu dop. Den 13 januari infaller tjugondedag jul, även kallad Knut, då julen dansas ut och julen kastas ut i Sverige. Ur kristen synvinkel sträcker sig den viktiga tiden från juldagen till trettondagen, och därefter firas Jesu dop numera på söndagen efter trettondagen. Enligt kyrkoåret pågår julen till och med Kyndelsmässodagen den 2 februari, även om Svenska kyrkan har flyttat den till närmast följande söndag. I Sverige fanns förr fler helgdagar omkring jul, men tredjedag och fjärdedag jul avskaffades genom förordning den 4 november 1772. Du kan följa hur gudstjänster under kyrkoåret i staden markerar dessa steg, från advent till trettondedag och fram mot ljusare tid.
Under 1900-talet fick radio och sedan TV en betydande roll för firandet, och elektriskt ljus används i stor utsträckning. Den första adventskalendern i papp lanserades 1932 och den första elektriska adventsljusstaken 1939. Sedan 1959 har Sveriges Radio och TV och dess efterföljare Sveriges Television nästan varje år haft en julvärd, och även TV4 har haft julvärdar vissa år. År 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner för första gången på julafton och visas sedan dess klockan 15.00 varje julafton, och från och med 2021 klockan 15.05. Sedan 1975 har Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton blivit en tradition i SVT. Sveriges Radios julkalender sändes första gången 1957 och TV-kalendern började 1960. År 1983 började kanaler sända uppesittarkväll kvällen före julafton, och Bingolotto har gått längst sedan 1995. Julen är en av Sveriges stora trafikhelger med ökad olycksrisk på grund av mycket trafik, vinterväglag och bristande uppmärksamhet, medan kollektivtrafiken ofta kör helgtrafik. Julen är en familjehögtid som kan vara tung för ensamstående och marginaliserade personer, och flera ideella organisationer ordnar julbord med skänkta livsmedel och underhållning. Wikipedia-sidan Jul i Sverige är en översikt över helgens datum, mat, klappar, gran, medier, trafik och välgörenhet i landet, och du kan öppna den före december för att pricka in advent, Lucia, julafton, mellandagar och Knut i din egen kalender.